UOF logo Upplands Ornitologiska Förening

RRK (Regionala Rapportkommitén)

Rrk:s viktigaste uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer med rapportområdets fågelfauna och vår målsättning är att dokumentationen skall vara så utförlig som möjligt. Av helt avgörande betydelse för slutresultatet, bl.a. årsrapporten i FiU, är att så många som möjligt rapporterar sina observationer.

Fynddata för sällsynta fåglar i Uppland (vid gamla hemsidan)

Rrk Uppland består f.n. av:

Bill Douhan
lommar, doppingar, skarvar, hägrar, storkar, svanar, gäss
Ordförande & Riks- och Landskapsinventeringar
Anders Eriksson
Näckrosvägen 38
169 37 Solna
Tel: 070-5270760
duvor, gökar, nattskärror, spettar, mesar, sommargyllingar, kråkfåglar
Rapportmottagare / Kontaktperson
Rapporteringsguiden i Svalan & Lokaladministratör
Fredrik Friberg
änder, vadare
Petter Haldén
alkor, lärkor, trastar, småtrastar, flugsnappare, törnskator, sidensvansar
Ulrik Lötberg
tärnor, labbar, måsar
Svalanansvarig för BD:s arter, administrerar rapporter från Tämnaren och Björn & Lokaladministratör
Thomas Pless
ugglor
Johan Södercrantz
svalor, piplärkor, ärlor, seglare, blåkråksfåglar
Svalanexpert & Lokaladministratör
Martin Tjernberg
rovfåglar, hönsfåglar, sumphöns, tranor
Fågelrapportens inledning, sammanfogning & slutredigering
Pekka Westin
starar, finkar, fältsparvar

Rrk Uppland använder Svalan!

Rrk Uppland, liksom övriga Sveriges Rrk och även Rk (Raritetskommittén), använder sig av SOF:s internetbaserade fågelrapporteringssystem Svalan för allt som har med fågelrapportering och årliga sammanställningar att göra.

Svalan bygger på att så många som möjligt av Sveriges fågelintresserade rapporterar sina iakttagelser till systemet.

Kontinuerligt under året kopplar Rrk samman enskilda, inkomna rapporter till s.k. fynd i Svalan. Fynden kan sedan användas för antalsberäkningar och div. slutsatsdragningar rörande arternas uppträdande i rapportområdet/landskapet. Allt arbete kan göras direkt i systemet.

Rapporteringsguiden i Svalan anger vad Rrk i första hand vill ska rapporteras, men i Svalan kan/får du rapportera så mycket du vill! Systemet är byggt för att kunna användas som komplett ”obsbok” för alla som så önskar. Möjligheterna i Svalan är idag stora; t.ex. kan foton biläggas rapporterna, utrymme finns för privata eller offentliga dagboksanteckningar, väderobservationer kan tillföras m.m. m.m. Naturligtvis kan man också få ut mycket uppgifter från systemet. Med olika typer av sökningar och utdrag från databasen, kan du visa resultatet på skärmen eller kanske exportera ut på Excel-format. Rapporterar man allt man ser går det naturligtvis att få fram alla möjliga typer av listor (att hålla koll på års-kryssen räcker inte för alla, några har månadslistor, lokallistor, tomtlistor o.s.v.).

De rapporter som Rrk är intresserade av, filtreras automatiskt fram enl. rapporteringsguidens gränser när t.ex. årsrapporten skall skrivas. Du har i Svalan även möjlighet att markera om du vill att en observation som inte täcks av rapporteringsguiden skall komma till Rrk:s kännedom av någon anledning (via en speciell kryssruta i rapporteringsformuläret).

VAD skall jag rapportera?

Kom ihåg att hellre rapportera för mycket än för lite och räkna aldrig med att någon annan rapporterar det Du har sett! Kontakta gärna någon Rrk-medlem om Du har frågor kring rapporteringen.

HUR skall jag rapportera?

Du rapporterar enkelt alla dina iakttagelser till Svalan. Har Du problem att komma i gång med Svalan, kontakta någon i Rrk så hjälper vi dig!

Har Du inte tillgång till dator, eller av andra skäl är förhindrad att rapportera dina observationer till Svalan, går det även fortsättningsvis bra att rapportera brevledes. Skicka då dina rapporter till vår rapportmottagare Anders Eriksson. Det underlättar för oss om du sorterar dina rapporter lokalvis. Vi vädjar dock till alla rapportörer som har minsta möjlighet att rapportera i Svalan att göra så – pappersrapporter innebär nu för tiden både dubbel- och merarbete för Rrk. Men, kom ihåg, hellre pappersrapport än ingen alls!

Viktigt

  1. Även om du rapporterar per brev kommer Rrk, såvida Du inte uttryckligen skriver att så inte får ske, att knappa in dina observationer i Svalan.
  2. Undvik dubbelrapportering, d.v.s. att rapportera samma fynd både via Svalan och brev.
  3. Tänk alltid på följande när du rapporterar:
    • Lämna så noggrann lokalangivelse som möjligt, välj en lokal i Svalan som ligger så nära platsen där fågeln/fåglarna befann sig (inte du!). Komplettera i kommentarsfältet med t.ex. antal meter/km från och väderstreck i förhållande till angiven lokal. Tänk på att en rapport om tre ropande slagugglor i östervåla socken ett visst datum, är tämligen värdelös – Rrk har ingen chans att avgöra vilka individer som avses. Om du rapporterar brevledes, tänk på att ange obsplatsen så att den kan återfinnas på topografkartan, ange gärna socken eller närmaste större ort, då många småställen finns i flera uppsättningar inom rapportområdet.
    • Det är bra om du inte bara rapporterar antalet utan också lämnar all annan viktig information (ålder, kön, aktivitet o.s.v.). är det en rastande flock eller är den på sträck? I det senare fallet; i så fall i vilken riktning (t.ex. Sträckande N etc.)? Har du lämnat uppgifter om stora antal, t.ex. antal rastande eller antalet sträckande, redovisa också hur Du kommit fram till de aktuella summorna. Rör det sig om exakta räkningar alternativt mer eller mindre grova uppskattningar? Använd kommentarsfältet för all kompletterande information som inte täcks av standardfälten i Svalans rapporteringsformulär.
    • Även om det vanligtvis kan vara svårt att konstatera förekommer det att samma individ förflyttar sig mellan olika lokaler. Ibland kan man med stor sannolikhet avgöra att det förhåller sig så (avvikande sång eller utseende etc.), medan man i andra fall misstänker att det kan vara så (försvinner från en lokal för att strax därpå hittas på en annan). I de fall där Du misstänker att det är samma individ som har förflyttat sig mellan olika lokaler bör det framgå av rapporten.
    • Ange gärna medobservatör, särskilt när det gäller fynd som fler troligen kommer att rapportera och där det finns risk för att lokalangivelsen i de olika rapporterna kan variera.

”Rk-blankett”

Har Du observerat sällsynta och/eller vissa andra svårbestämda arter skall en raritetsrapport alltid bifogas varje observation. Rrk förbehåller sig också rätten att inkräva skriftlig rapport rörande andra, vanligare arter. Det kan gälla exempelvis extremtidiga/-sena fynd av flyttfåglar, vinterfynd av tropikflyttare m.m. Allt för att det som publiceras i årsrapporten skall hålla så hög kvalitet som möjligt – alla typer av extremfynd skall vara så väl underbyggda som möjligt.

När du i Svalan rapporterat en art som, enl. guiden (eller Rrk:s manuella förmenande), kräver raritetsrapport, meddelas du detta när du kontrollerar din "skuldlista" nästa gång du loggar in. Du kan då enkelt klicka dig fram till en raritetsrapport med förtryckta uppgifter om art, fyndplats, datum o.s.v. Du måste dock på traditionellt sätt komplettera med bl.a. redogörelse för hur observationen gick till, lämna en detaljerad beskrivning av hela fågeln och, inte att förglömma, beskriva hur förväxlingsarter uteslutits.

Raritetsrapporter ”på papper” (traditionell raritetsblankett eller liknande) kan fortfarande användas men, analogt med vad som tidigare skrivits, är detta något Rrk helst ser att man undviker (vi måste då knappa in den för hand i Svalan).

Följande fakta bör finnas med i en raritetsrapport: Datum, tidpunkt, väder, sikt, optik, avstånd (min-max), händelseförlopp, ev. storleksjämförelse, detaljerad beskrivning av fågeln (börja lämpligast med näbben och avsluta med stjärten), ev. läten, förväxlingsrisker med andra arter och varför dessa kunde uteslutas, tidigare erfarenheter av arten/liknande arter, upptäckare (om annan än Du själv), medobservatörer och om dessa instämmer i artbestämningen. Finns foto, video-. eller ljudinspelning skall detta/dessa bifogas. Rita/skissa gärna – en bild säger mer än…

OBS! Raritetsrapporten skall ifyllas så fort som möjligt efter observationen. Rapporten måste vara ifylld alt. Rrk tillhanda postledes senast 31 januari året efter observationsåret, annars hinner den ej granskas och kommer ej att publiceras i rätt årsrapport.

NÄR skall jag rapportera?

Den årliga sammanställningen i FiU publiceras normalt redan i den efterföljande årgångens andra nummer. För att Rrk skall klara detta måste följande förutsättningar uppfyllas:

  • Du rapporterar med fördel dina observationer till Svalan fortlöpande under året, men 2008 års sista iakttagelser får inte komma in senare än 31 januari 2009.
  • Om Du rapporterar brevledes (återigen, använd helst Svalan), bör Du skicka in huvudrapporten för 2008 före 1 december 2008 och komplettera med decemberobservationerna senast 31 januari 2009.
  • Bifoga alltid raritetsrapport där så krävs, se automatisk listning när du är inloggad i Svalan eller kolla rapporteringsguiden i FiU! I de fall där rapporten skall in till Raritetskommittén måste det ske före 15 januari 2009.
  • Rapporter som inkommer efter 31 januari 2009 kommer normalt inte med i den tryckta årsrapporten (rapporterna kommer endast att synas i Svalan). Hjälp oss att undvika detta genom att rapportera i tid!

Mera (betydligt äldre) info om Rrk finns på Ekon från Rrk....